Hej då Luleå.

Kom nyss hem från jobbet och hittade ett brev från Halebop som innehöll mitt nya SIM-kort.

Historien om min mobiltelefon;

Jag tappade min telefon på bussen från Boden i onsdags.
Fy fan säger jag bara.
Jag skrev till Simon på facebok och bad han ringa busschauffören för att se om han tagit hand om den.
Han ringde men fick inget svar. Så när han slutade jobba på kvällen for han till garaget för att gå igenom bussen jag åkt med. Men de hade hunnit stänga.
Så på tordagen for han dit igen och kollade, men där fanns ingen mobil.
Han ringde busschauffören igen, men han var ledig på torsdagen och svarade inte.
Så. Då ringde han på fredagen men busschauffören hade inte hittat någon telefon.
Skit.
Och jag har ännu inte hunnit vara till polisen och kolla om någon vänlig själ varit in med den.

Grejen är att jag först inte brydde mig särskilt mycket om telefonen, den var ändå så dålig. Det var mitt SIM-kort jag ville ha. Men så gick jag då in på Halebop och såg att man kunde stöldspärra sitt SIM-kort och få ett nytt skickat hem, med samma nummer.
Men nu så kom jag på att jag visst vill ha mobilen. Verkligen. Inte för mobilens skull, utan för alla mina bilder!
Jag har bilder i den sedan sommaren 08 och den stora idioten som jag är lägger aldrig in bilder på datorn från mobilen.
Så jag hoppas verkligen att någon lämnat in den så jag får mina älskade bilder. Dessutom finns det ju väldigt privata saker i den som jag inte vill att någon ska publicera på något sätt.

Nåja. Det finns inte så mycket att göra för tillfället.
Jag är iallafall glad för jag fick nyss veta att vi har en köpare som är intresserad av min lägenhet i stan.
Jag hoppas verkligen att vi får den såld.

Nu ska jag gå och se Trolltider och städa garderoben lite.
Hörs sen.


AgnesGabriella

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0